Inferno
Apie šią el. knygą
Inferno – den ockulta dagboken – var frukten av en djup religiös och psykisk kris som Strindberg genomgick mellan åren 1894-1896. Efter fem års tystnad kom Inferno ut 1897 och sålde slut på första upplagan direkt. Han skrev Inferno på franska för en publik med intresse för det ockulta. I kulturella kretsar var nyfikenheten på esoteriska vetenskaper utbrett och Strindbergs kemiska experiment möttes med stor respekt. Studiet av den svenske 1700-talsmystikern Emanuel Swedenborg fick Strindberg att se världen som en helvetesvandring redan på jorden. I Inferno får vi följa hur berättaren förbereder sig för att utföra ett alkemistiskt storverk, hur han frivilligt nedstiger i Helvetet, men uppfostras av tuktoandar och slutligen återvinner paradiset.
Įvertinimai ir apžvalgos
Apie autorių
August Strindberg föddes 1849 i Stockholm och avled där 1912. Han studerade i Uppsala ett par perioder och var tidvis informator, skådespelare, folkskollärare och journalist. 1874-82 var han amanuens vid Kungliga Biblioteket.
Under åttiotalet vistades August Strindberg flera år i utlandet, främst i Schweiz och Frankrike. Han åtalades för tryckfrihetsbrott 1884 i samband med utgivandet av Giftas men frikändes. 1892-96 vistades han åter utomlands, i Berlin och i Paris, där han genomgick en psykisk kris, som han skildrat bland annat i Inferno. Han vistades efter hemkomsten först i Lund och var från 1899 bosatt i Stockholm. Han var gift med Siri von Essen 1877-91, österrikiskan Frida Uhl 1893-97, och slutligen med Harriet Bosse 1901-04.
August Strindberg är en av den svenska litteraturens största personligheter, vittomspännande, motsägelsefull, hänsynslös iakttagare av sig själv och andra. Han skapade en frisk, modern svensk berättarstil, skrev genialt personlig lyrik, tillhör som dramatiker världslitteraturen. Med sin expressionistiska drömspelsteknik skapade August Strindberg också en revolutionerande teaterform.
Ur Litteraturhandboken, Forum.
